Uppstart (av nybyggd massugn)

Under bygget av ugnen muras ganska mycket vatten in i den. Detta måste först torka ut, eftersom det annars kommer att uppstå ånga vid eldningen, vilket leder till att ugnen inte kan brinna ordentligt. Dessutom kommer en massa rök att utvecklas och du riskerar att ugnen spricker.

Den nybyggda ugnen ska därför torka i minst 4 veckor (vid c:a 20 grader) och c:a 6 veckor vid lägre temperatur. Under torktiden ska alla luckor och skorstensspjället stå öppna.

Du startar eldningen lite försiktigt med c:a 3 kg ved, och ökar i loppet av c:a en vecka till den normala mängden, c:a 12 kg.

Vid tändningen i den kalla ugnen följs principerna beskrivna i eldningsvägledningen nedan.

Generellt

I princip är massugnen en stor massa av sten, som kan lagra värmen från eldningen under flera dygn. Du eldar som regel intensivt i c:a 1 timme varje dygn, varefter värmen från ugnen avges i ett jämnt tempo under resten av dygnet. Om det är riktigt kallt (mitt i vintern) kan du elda två gånger per dygn.

Det går också att välja att dela upp eldningen i flera, mindre portioner efter varandra.

Värmen avges till rummet i form av långvågig strålningsvärme, som ger en jämn och behaglig värmefördelning i huset. Temperatursvängningarna över dygnet är mycket små.

Ovanstående goda egenskaper förutsätter naturligtvis att ugnen används korrekt och att veden är av rätt storlek och torrhetsgrad.

Ugnen blir aldrig mer än handvarm, men värmer ändå bra på grund av sin stora yta.

Det kan kanske låta lite komplicerat när du läser denna utförliga användarmanual, men har du väl börjat kommer du snart underfund med funktionen och en rutin infinner sig.

Alla nationella och lokala regelverk för eldstäder och eldning ska naturligtvis följas.

Veden

All slags ved kan användas i en massugn. Undantagen är förstås spillvirke med terpentinbaserad färg och tryckimpregnerat virke. Sådan ved skapar vid förbränning mycket giftiga gaser och får inte användas.

Briketter av pressat sågspån eller liknande är inte så lämpliga till massugnar. De är svåra att arrangera ordentligt i eldstaden och brinner för långsamt.

Träd som ska bli ved ska helst fällas i januari/februari, då de har minst vätska i sig. Efter fällningen ska trädet kapas och klyvas så snart som möjligt.

Veden kapas i längder på c:a 35 cm. Dessa klyvs så att vedträna får en maximal tjocklek på c:a 10 cm för hårt trä (bok, björk och dylikt) och c:a 15 cm for mjukt trä (gran, fur m.m.).

Veden lagras på ett välventilerat och torrt ställe. Den torkar bäst utomhus, men behöver täckas så att regnet inte sipprar ner genom stapeln. Vänta med att använda veden tills den är torr, Normalt tar detta 1-2 år. 

OBS ! Det är både olagligt och hälsovådligt att elda avfall (mjölkkartonger m.m.) i ugnen. Papper, papp och annat som kan återanvändas ska förstås till återvinningen (bortsett från det lilla, som används vid antändningen).

Brännbara vätskor som bensin, t-sprit m.m. ska inte användas i massugnen p.g.a. explosionsrisken.

Före tändningen

Följande förberedelser ska som regel göras före tändningen:

1. De flesta hus har naturligt otätheter som tillför tillräckligt med luft till ugnens förbränning.

Om huset är mycket tätt och utrustat med automatiskt ventilationssystem ska detta stängas av (och hållas avstängt medan eldningen pågår). Ventilationssystemet kommer annars motverka det vakuum, som uppstår naturligt i skorstenen och skapar drag under förbränningen. Är ventilationssystemet påslaget kommer förbränningen i massugnen bli dålig och kan rentav leda till att huset rökfylls.

2. Kontrollera att askan i askrummet inte har nått en sådan höjd att den hindrar en ordentlig lufttillförsel genom risten.

Stäng askluckan före tändningen.

3. Lägg veden i brännkammaren (normalt ca 12 ved per eldning).

Vedträna placeras i eldstaden tätt tillsammans med ändarna mot fram- och baksidan. De grövsta träna läggs i botten och de klenaste överst. Eldstaden fylls upp, högst i nivå med överkanten av glaset i luckan.

Var uppmärksam, så att inget vedträ riskerar att trilla ut och gå emot luckan (glaset kan krossas) och att veden inte blockerar luftintaget, nederst i eldstadsluckan.

Ovanpå veden läggs tändved (tunna trästickor, granris o.dy.) och tidningspapper rivet i smala strimlor, braständare, eller björknäver.

4. Skorstensspjället öppnas, d.v.s. flyttas från ”C” (”Closed”) till vågrätt position.

5. Spjället i askluckan öppnas till position ”2”.

6. Spjället till den sekundära luften, överst i eldstadsluckan öppnas till position ”2”.

Samma sak görs med spjället nederst i eldstadsluckan.

7. ”Gälventilerna” i frontplåten öppnas helt och fixeras med hjälp av fingerskruvarna.

Antändning och förbränning

Även om det kan tyckas ovant för de flesta, är det riktigt att tända ovanpå veden (det gäller också andra ugnar och kaminer). Det beror på att elden då arbetar sig nedåt i takt med att rökgaserna frigörs, och man uppnår på så vis den renaste och bästa förbränningen och användningen av veden.

Det handlar om att så snabbt som möjligt nå den kritiska temperaturen (antändningstemperaturen för trä), som får igång brasan, eftersom upptändningsfasen är den mest förorenande i hela förbränningsprocessen. En stund före tändningen kan lite tändvätska, lampolja eller liknande sprutas på tändveden, så att en optimal, snabb upptändning sker.

Det går att skynda på den förorenande uppstartsfasen ytterligare genom att öppna eldstadsluckan c:a 1 cm på glänt. På så vis får elden rikligt med luft och sprider sig hastigt. Denna teknik ska endast användas i 3–4 minuter, eftersom förbränningen med den ”falska” lufttillförseln potentiellt är förorenande vid längre bruk.

Når det brinner på rätt sätt ska du kunna se flammor uppe i bakugnen. Du ska inte strypa lufttillförseln för att eventuellt förlänga förbränningstiden, (som vissa gör i vanliga järnkaminer). Förbränningen och värmeackumulationen är endast riktigt effektiv vid denna höga förbränningstemperatur (c:a 900 grader), som kan uppnås i massugnen. En bra indikator på en korrekt förbränning är eldningstiden, som ska vara 1–1 ½ timme, per eldning (för c:a 12 kg ved).

Det sot, som eventuellt avsätts på ugnsluckan kort efter tändningen, bränner bort när förbränningen är korrekt.

Under eldningen bidrar förbränningen förstås till att öka rumstemperaturen genom strålningvärmen från elden. Det är ju den man särskilt nyttjar under en kall vinterdag.

Under eldningen kan du med fördel se till att vedträna ligger tätt samman och eventuellt fösa ihop dem med hjälp av eldgaffeln eller skyffeln. Ju tätare de ligger, desto bättre förbränning. Detta är inte nödvändigt, men gynnar värmeavgivningen.

OBS! Om du gör detta bör en grillhandske eller liknande användas, eftersom handtaget till luckan blir hett och strålningsvärmen från veden är mycket stark.

Normalt är det inte nödvändigt, men det är inga problem att lägga in mer ved i efterhand (men högst halva eldstadens volym). Detta görs när det fortfarande är glöd och lite eld kvar. Den bästa värmeeffekten fås dock vid två separata eldningar.

Det är också möjligt att ”småelda” med begränsade mängder ved, om du bara vill göra det för trevnadens skull. På det sättet produceras inte mycket värme, men ugnen tar inte skada av det.

C:a 12 kg ved används normalt vid varje eldning. Detta motsvarar ungefär en mellanstor vedkorg full med björk- eller bokved. Används fur eller gran behöver korgen rågas (men fortfarande c:a 12 kg). I början och i slutet av eldningssäsongen använder du mindre mängder per eldning. Generellt gäller ju, att vedmängden är det ”reglage” som du styr värmeavgivningen med. I mycket välisolerade hus kan det räcka med mindre mängder än de 12 kilona.

Det är naturligtvis också möjligt att öka värmeavgivningen under extrema köldperioder. Det görs normalt genom att elda två gånger om dygnet, med lite mindre mängder (t.ex. 8 kg) var gång.

Efter eldningen

När veden har förtärts till ett stadium där flammorna är små och det bara finns ett lager med glöd kvar stängs alla spjäll och ventiler. Efter denna tidpunkt kyls ugnen mer av lufttillförseln än den värms upp.

Det tar c:a 12 timmar från den första tändningen i en kall ugn tills värmen har fortplantat sig igenom stenmassan och kan märkas på yttersidorna och i rummet. Därefter kommer ugnen att avge värme i en någorlunda jämnt tempo vid de efterföljande eldningarna.

Förberedelser för nästa eldning

Det är en bra idé att lägga in veden för nästa eldning en stund innan den ska antändas, så att det nya inlägget med ved blir ”ugnstorrt”, och har mycket lättare att ta fyr. Detta får dock först ske tidigast 3 timmar efter det att den föregående eldningen är avslutad. Om man eldar på kvällen är det helt okej att lägga in nästa inlägg med ved den följande morgonen.

OBS! Om det nya inlägget läggs in för tidigt kan det självantända.

Du ska också försäkra dig om att det inte finns glöd kvar, som kan antända veden i otid. (Skrapa eventuellt ned dem i asklådan.)

Skorstensspjället är ju stängt så en okontrollerad antändning kommer att ge en hel del rök i huset. Om detta sker bör du öppna skorstenspjället, luftspjällen i eldstadsluckan, askluckan och ”gälventilerna”, som för en normal eldning, och genomföra eldningen som vanligt. (Använd inte tändvätska! Detta kan leda till en explosion om den hälls på varm ved.)

Bakugnen är klar att brukas efter att eldningen är genomförd. Innan du använder den sopas askan på botten av bakugnen ned i spaltmellanrummet. Öppna skorstensspjället under denna operation, så att du undviker att få askmoln ut i rummet. Kom dock ihåg att stänga spjället igen när du sopat klart.

Användning av bakugnen

Om du vill göra pizza kan du starta omedelbart efter att alla spjäll stängts. De gräddas perfekt vid den höga temperaturen (c:a 300 grader) och ska inte vara inne mer än c:a 5 min.

Efter c:a 1½ timma är temperaturen i ugnen c:a 250 grader, och den faller långsamt till c:a 150 grader under de nästa 2 till 3 timmarna.

Du kan köpa en liten ugnstermometer (av stål), som kan sättas in i själva ugnen, om du vill kunna kontrollera temperaturen. Man kan också använda en digital stektermometer, där kännaren kan placeras i maten (steken, t.ex.) och displayen utanför ugnen (ledningen bör tåla att bli klämd i luckan). Med lite erfarenhet kan du dock klara dig utan termometer.

Ugnen kan nu användas till bakning och stekning, precis som i en vanlig ugn. Den ger en mycket jämnt fördelad värme och passar utmärkt till bakning av bröd, pizzor, kakor m.m., som får en särskild arom och spröd skorpa.

Den lämpar sig också riktigt bra till stekning av kött och till grytor, gratänger, grönsaker, potatis, ris m.m, och till allt annat som kan tillredas i en normal elektrisk ugn. Använd endast eldfasta fat, skålar, karotter och liknande, och bara grytor utan plasthandtag. Bakplåtar och ugnspannor från vanliga el-ugnar går fint in i bakugnen.

Du bör självklart hålla ett öga på maten, då ugnen inte har någon termostat. Det kan du göra genom att öppna luckan och lysa in med en ficklampa. En stektermometer är förstås också en god hjälp för att avgöra om maten är klar.

Rengöring av glas

I och med att ugnen används blir glaset i luckorna lite ”dimmiga”. (Glaset i bakugnsluckan kommer normalt att vara grå-svart).

Om du önskar en klar ruta i eldstadsluckan hela tiden, kan du rengöra den med hjälp av en bit vått hushållspapper eller en trasa, som doppas i askan. Askan fungerar som ett effektivt rengöringsmedel, och det behövs inga andra medel (de kan skada det keramiska glaset). Därefter eftertorkas med hushållspapper/trasa och rent vatten.

Med tiden kommer glaset permanent att bli lite ”dimmigt” och kan inte rengöras helt. Detta beror på en kemisk reaktion mellan glas och de höga temperaturer som uppstår om till exempel veden ligger nära glaset. Om man inte kan leva med detta återstår endast att byta ut den gamla rutan mot ett ny.

Tömning av askrummet

Askan samlas i askrummet under eldstaden och rensas ut när nivån närmar sig risten.

Vanligtvis bör du räkna med att aska ut med 1 till 2 veckors mellanrum (beroende på hur mycket du eldar). Denna operation kan resultera i tämligen mycket damm i huset, om du inte är noggrann.

Vi rekommenderar följande metod för att minska dammet:

Öppna skorstensspjället. På så sätt skapas ett undertryck i ugnen, som hjälper till att suga eventuella askmoln in i ugnen.

Använd en lämplig askhink eller dylik av metall och med lock. Skyffla inte aska rakt ner i plastpåsar, papperspåsar, trälådor eller annat brännbart. Du kan riskera att det finns glöd kvar, som kan antända brännbart material.

När askan rakas ut ur askrummet ska det göras med mycket försiktiga rörelser, och varsamt ned i askhinken. Under denna operation har du dammsugaren påslagen (utan munstycke) och följer efter skyffeln med slangen, tillräckligt nära för att askmoln ska sugas upp, men inte så nära, att du suger upp askan på skyffeln.

Du kan självklart också använda en askuppsamlare kopplad till dammsugaren.

Låt askan stå ett par dagar i askhinken (så att du är säker på att all glöd har slocknat) innan den hälls i soptunnan eller sprids ut i trädgården.

Rensning i botten av massugnen

Under förbränningen transporteras små mängder aska genom systemet och avsätts i botten av ugnen och skorstenen.

Skorstensfejaren sotar normalt skorstenen och askan i botten av massugnen. Det senare görs med en dammsugare genom de små sotluckorna. Luckorna tas av genom att lyfta upp den och därefter dra utåt.

Vi önskar er mycket nöje med er massugn!