Det finns några viktiga överväganden du bör göra innan du väljer en massugn, och några förutsättningar som måste vara uppfyllda, för att den ska kunna installeras. Här går vi igenom följande:

• Vilka hus har nytta av en massugn?
  • Moderna hus
  • Äldre hus
  • Sommarhus
  • Lägenheter
• Faktorer att beakta
  Hur mycket kan en massugn värma upp?
  • Vilken typ av ved och hur mycket?
  • Hur bra är huset isolerat?
  • Hur stor är familjen, och vilka är dess krav på värme och förbrukning av varmvatten?
  • Hur ser husets planlösning ut?
  • Vilken kompletterande värmekälla kommer du att använda?
• Husets belägenhet
  • Fjärrvärmeförsedda områden
  • Naturgasförsedda områden
  • Övriga områden
• Förutsättningar
  • Placering
  • Fundament
  • Skorsten
  • Murad skorsten
  • Modulskorsten
  • Stålskorsten

Vilka hus har nytta av en massugn?

En massugn kan med fördel användas i de allra flesta hus, nybyggda såväl som äldre.

Vi ger mycket gärna kvalificerad och specifik rådgivning om möjligheterna i ditt hus, eventuellt i förbindelse med ett konsultbesök. Läs mer under ”Rådgivning”.

Moderna hus

Massugnen, som har blivit använd som värmekälla genom flera århundraden, är faktiskt väldigt väl ägnad till moderna, välisolerade hus, där energibehovet är litet. Det beror på att massugnens värmeavgivning är mycket konstant och lätt kan regleras med mängden ved som eldas.

Dansk Byggeforskningsinstitut publicerade 2013 en rapport om en jämförelse mellan olika typer av vedkaminer och massugnar (gamla såväl som de nyaste) i vanliga privata hus, baserad på praktiska test. Deras slutsats av jämförelsen var klar:
Vedkaminer lämpar sig endast till uppvärmning av stora lokaler och mycket dåligt isolerade hus. De avger för mycket värme och allt för oregelbundet för att ge en acceptabel värmekomfort i normala bostäder. Slutsatsen beträffande massugnarna var också klar: De är mycket passande för alla typer av hus, också nybyggda med en låg energiförbrukning. Den jämna och behagliga uppvärmningen gav utan tvekan den högsta värmekomforten.

Vi säljer i allt stigande grad massugnar till nybyggnationer, där de utgör den huvudsakliga värmekällan i hus på mellan 150 och 270 m2.

Ofta kompletteras massugnen också med en solfångaranläggning i ”Det optimala värmesystem”.

Äldre hus

De flesta massugnar byggs i äldre hus som ersättning för- eller i kombination med existerande uppvärmning. I nästan alla fall kommer massugnen att kunna utgöra den primära värmekällan och leverera en betydligt billigare, långt mer behaglig och mer miljöriktig värme.

Oftast kommer man att kunna använda en redan exsisterande skorsten och fundament, och massugnen blir enkel att installera.

Det är i de flesta fall också möjligt att kombinera massugnen med ett befintligt värmesystem (radiator- eller golvvärmebaserat) på ett intelligent sätt.

Läs mer under ”Kombinationsmöjligheter”.

Sommarhus

Du har mest utbyte av en massugn i ett hus som regelbundet bebos om vintern.

Strålningsvärmen från eldningen ger naturligvis en omedelbar förhöjning av temperaturen i rummet, men från att du startar eldningen med en kall ugn, tar det c:a ett halvt dygn innan värmen når ut ordentligt till yttersidan av massugnen.

Den är därför mindre lämpad som värmekälla i ett sommarhus, som man oftast kanske bara kommer till några få dagar under vinterperioden. Om du kan acceptera att det dröjer ett halvt till ett helt dygn för värmen att på allvar börja sprida sig i huset, är massugnen naturligvis en förträfflig värmekälla också i ett sommarhus.

Det är självklart också möjligt att använde en annan uppvärmningskälla (t.ex. el-element) under det första dygnet, tills dess att massugnen börjar utstråla värme. Om man är i huset längre än en helg fungerar det lika bra som i ett helårshus.

Massugnen kan förstås också användas till ”trivseleldning” när som helst.

Lägenheter

I princip kan du bygga en massugn i ett lägenhetshus, men det kräver som regel lite kreativitet att lägga ett tillräckligt starkt fundament för massugnen, och det förutsätter också att en passande skorsten finns tillgänglig.
Se eventuellt ytterligare information under ”Val av värmekällor”.

Faktorer att beakta

Hur mycket kan en massugn värma upp?

Exakt hur mycket en massugn kan värma upp är inte så enkelt att svara på. I princip kan den leverera allt från anspråkslösa mängder till ganska mycket värme. Värmeavgivningen är ju direkt proportionell med energimängden i den ved, som eldas under loppet av dygnet. Husets planering, isolering, invånarnas värmebehov och varmvattenförbrukning, är andra faktorer, som spelar roll.

Om du eldar en gång per dygn med bara några kg. ved (som du normalt gör i början av och också mot slutet av eldningssäsongen), avger massugnen en motsvarande begränsad värmemängd.

Om du har ett stort hus, ett dåligt isolerat hus, eller om det är riktigt kallt, ökar man värmeavgivningen genom att elda en större mängd ved, möjligen fördelat på två eldningar.

Som “tumregel” kan man räkna med att en massugn kan värma upp ett lite äldre hus på c:a 140 m2 och ett modernt hus på över 200 m2. Det är oftast bara utformningen av värmesystemet, som är avgörande för, hur mycket man kan värma upp. Om man utnyttjar massugnen optimalt genom att låta den leverera värme till en ackumuleringstank, och därifrån leda den vidare ut till resten av huset, kan man nå mycket långt (se “Kombinationsmöjligheter”), och genom att lägga solfångare till systemet kan man nå ännu längre, i riktning mot ett värmesystem till 100% baserat på hållbar energi. Vi har praktisk erfarenhet av att välisolerade hur på 270 m2 kan värmas upp med denna typ av kombinerat system. Se “Det optimala värmesystemet“.

Spännvidden är således ganska stor när det gäller hur mycket värma en massugn kan producera.

Vilken typ av ved och hur mycket?

Massugnen är absolut inte kräsen. Du kan utan problem använda ved av alla slag, inklusive spillvirke (lastpallar m.m.).

Du får naturligtvis inte elda tryckimpregnerat eller målat trä, eftersom det då frigörs många giftiga ämnen. Avfall, som mjölkkartonger och liknande är av samma anledning bannlysta.

Briketter av sågspån eller dylikt är OK, men de är inte ideala, och för övrigt också tämligen dyra i jämförelse med ved.

Brännvärde i förhållande till trädslag:

	Vikt per m3t	kWh per m3t
Bok	428	2274
Ek	413	2195
Alm	405	2155
Lönn	398	2115
Björk	375	1995
Tall	330	1756
Asp	300	1596
Gran	285	1516

Källa: Mats Nylinder, Lotta Woxblom & Hans Fryk, Ädellöv: virke och förädling (2006).

Brännvärdet hos olika slags ved varierar ganska mycket, som framgår av tabellen.

Alla typer av ved har dock någorlunda samma brännvärde per kg. Om du fyller eldstaden med t.ex. bokved får du nästan 35% mer värme, än om du eldar samma volym gran (se översikt ovanför). När du köper ved avspeglas brännvärdet som regel i priset. Det är dock generellt lite billigare att elda med gran och tall, men det kräver också mer arbete, om du själv ska fälla och klyva det. Det tar förstås även mer plats än den tunga veden i förhållande till brännvärdet.

Det finns några grundläggande faktorer, som avgör hur mycket ved du behöver för eldningen:

Hur väl är huset isolerat?

Det säger sig självt att ju bättre huset är isolerat desto mindre energi krävs det för att värma upp det. Det är som regel sunt förnuft att isolera huset väl, men man ska överväga, hur mycket det kan betala sig i förhållande till värmeutgiften, som ju med massugnen blir relativt låg. Att investera i en mycket kostsam tilläggsisolering av ett äldre hus kan ha en mycket lång återbetalningstid.

Hur stor är familjen, och vilka krav på värme och varmt vatten har den?

Det kan vara mycket stor skillnad på människors komforttemperatur. Man kan vara van och vänja sig vid både ganska låga och höga temperaturer.

Små barn och äldre behöver oftast en högre temperatur än genomsnittet av befolkningen.

20–22 grader är för de flesta en behaglig rumstemperatur, men faktiskt upplevs samma rumstemperatur från massugnsvärmen som högre än från t.ex. en vedkamin eller ett radiatorsystem. Det beror på att temperaturen i ett rum uppvärmt av en massugn är mycket jämnt fördelad och att inget golvdrag uppträder. I praktiken betyder det, att du som regel kan nöja dig med en lägre temperatur än med andra värmekällor.

Förbrukningen av varmt vatten är en tungt vägande faktor när värmekostnaden summeras. Det krävs c:a 800 gånger så mycket energi att värma upp en kubikmeter vatten som en kubikmeter luft.

Ett hushåll med barn har i princip alltid en stor förbrukning av varmvatten, särskilt om det finns tonåringar i familjen. Massugnen kan som regel utan problem förse en typisk kärnfamilj (pappa, mamma + 2–3 barn) med varmt vatten till ett mycket lågt pris, när den ingår i ett varmvattensystem.
Läs mer under ”Kombinationsmöjligheter”.

Hur ser husets planlösning ut?

Ju större område en massugn kan ”se” och ju mer centralt den är placerad i huset, desto mer utbyte har du av den. En modern husdesign, med stort och öppet kök/vardagsrum är därför det ideala.

Det kommer att ske en viss fördelning av värmen från rummet där massugnen står till andra rum, eftersom värmen (på grund av de fysiska lagarna) försöker att utjämna temperaturskillnaderna. De övriga rummen i huset kommer på så sätt i större eller mindre grad också att få nytta av värmen från massugnen. Även husets invånare fungerar lite som ”ventilatorer” och värmefördelare, när de rör sig runt i huset. Om det inte finns isolering mellan våningsplanen kommer värmen dessutom till en viss grad att söka sig uppåt till ovanvarande våningar.

Om du använder en murad skorsten (utan Isokern- insats), kommer den att bli uppvärmd under eldningen, och därefter avge värme till de rum som den ansluter till. Den fungerar därmed som en förlängning av massugnen och kan ge ett inte obetydligt tillskott till uppvärmingen.

Värmen från massugnen kan emellertid ledas till andra rum med hjälp av en inbyggd värmeväxlare, som levererar värme från massugnen till en ackumuleringstank eller varmvattenberedare. Därifrån kan värmen genom ett radiator- eller golvvärmesystem fördelas till de rum, som massugnen inte omedelbart värmer upp. Med detta system kan massugnens värme fördelas till hela huset. Läs mer under ”Varför vår massugn”.

Vilken kompletterande värmekälla behöver du?

Det är klokt (och ofta nödvändigt) att ha en kompletterande värmekälla. Det ger en ökad säkerhet i värmeförsörjningen, och möjlighet att klara spetsbelastningar, eller i det fall då massugnen inte ensam klarar att värma upp hela huset och varmvattnet.

I sin enklaste form kan det vara el-radiatorer, som om de inte behöver användas i alltför hög utsträckning kan vara en ekonomiskt förnuftig lösning, då de inte kostar mycket att anskaffa.

Har du redan ett fungerande värmesystem, kan det vara förnuftigt att behålla det, även om det i sig själv inte är ekonomiskt hållbart (t.ex. en oljepanna). Massugnen kommer ju att vara den primära värmekällan, och det kompletterande systemet kommer bara att användas i en mycket begränsad grad.

Värmen från t.ex. oljepannan, gaspannan, fjärrvärmen m.m. kan med fördel ledas till en ackumuleringstank tillsammans med värmen från massugnen, och därefter fördelas ut i huset via radiatorer eller golvvärme. Läs mer under ”Det optimala värmesystemet”.

Husets belägenhet

Fjärrvärmeförsedda områden

Om du bor i ett område som är anslutet till fjärrvärme kan det finnas förbud mot att använd andra energikällor. Om det dock är tillåtet och priset för fjärrvärmen är orimligt dyr, kan en massugn vara en riktigt god investering. Den kommer att täcka huvuddelen av bostadens värmebehov (+ ev. varmvatten), och därmed reducera fjärrvärmeuppgiften betydligt.

Naturgasförsedda områden

Naturgasen är redan ganska dyr, och eftersom gaspriset följer priset på olja, kan vi förvänta stora prishöjningar i takt med att tillgången på olja minskar och efterfrågan stiger.

En naturgaspanna slits och ska servas/repareras med 2–3 års mellanrum. Det brukar rekommenderas att panna byts ut efter 8 till 10 år, vilket är en mycket stor utgift.

Det är därför ekonomiskt förnuftigt att införskaffa en massugn, som förutom att vara mycket billigare i drift, också ger en behagligare och sundare värme, ökad trivsel m.m.

Övriga områden

I områden utan kollektiv värmeförsörjning (fjärrvärme eller naturgas) är massugnen ett utmärkt val. Här kommer alla dess fördelar till fullt utnyttjande, och den är det klart bästa valet, om förutsättningarna för installationen kan uppfyllas. Läs mer nedanför om de grundläggande förutsättningarna för att kunna bygga en massugn i ditt hus.

Förutsättningar

När det gäller ditt hus som byggnad finns det några grundläggande förutsättningar, som huset behöver uppfylla för att du ska kunna få mest ut av din massugn:

Placering

Ju mer centralt en massugn kan placeras i huset, desto mer nytta har du av den.

Massugnen värmer genom långvågig strålningsvärme, som värmer upp allt det som ”träffas” av strålningen: golv, tak, väggar, möbler, personer m.m., som i sin tur indirekt värmer luften i rummet. Det är förklaringen till, att massugnen kan leverera så jämn och behaglig värme. Temperaturskillnaden i hela rummets utsträckning, både i vågrätt och i lodrätt plan och under dygnet, överstiger normalt inte 2 grader.

Det betyder också, att man inte känner något golvdrag i ett rum med massugn.

Av det ovanstående kan man dra slutsatsen att ju större område massugnen kan ”se” desto mer kan den värma upp. Modern husdesign, med kök och vardagsrum i ett är därför det ideala.

Man kan dock utan problem placera massugnen utmed en vägg eller ett hörn, om så önskas, och den kommer fortfarande ha en bra utstrålning av värme. Om den muras upp mot en innervägg kommer den även att kunna avge en del värme till de bakomvarande rummen.
Om detta av någon anledning inte är önskvärt läggs isolering mellan ugnen och väggen.

Fundament

Den 2–3 ton tunga massugnen kräver förstås ett stadigt underlag att stå på. Byggtekniskt behöver du det, som kallas ett ”tryckfast underlag”.

Om det är fråga om en nyare byggnad, är grunden förmodligen ett armerat betonggolv av c:a 10 cm tjocklek med underliggande isolering, av ett tryckfast cellplastmaterial (Sundolitt eller liknande). Denna typ av golv är starkt nog i sig själv till att bära massugnen.

Ovanpå betonggolvet ligger vanligtvis ett parkettgolv, plankgolv eller liknande. Du avlägsnar då trägolvet där ugnen ska stå och bygger direkt på betongen.

Om huset inte är för gammalt (max 40 år), är sannolikheten också stor att golvet kan användas utan större ansträngning. En typisk golvkonstruktion för en del år sedan var också armerade betonggolv, men med LECA-kulor under som isolering. Denna typ av golv kan också användas som fundament.

Om man har ett ännu äldre hus, med ett plankgolv lagt på träbjälkar, behöver man såga sig ner till fast mark. De genomsågade bjälkarna stöttas med t.ex. mursten, och du bygger i hålet upp ett fundament av LECA-block till golvnivån och gjuter en 10 cm armerad betongplatta ovanpå blocken.

Om det finns en källare under stället, där man önskar placera massugnen, kan man bygga fundamentet med hjälp av en betongplatta som gjuts i en ”vagga” gjord av en kraftig vinkeljärnsram understödd av ett stålrör eller liknande. Det innebär lite smidesarbete, men är inte så komplicerat att göra själv eller att låta tillverka.

Det är således i stort sett alltid möjligt att finna en tillfredsställande lösning gällande fundamentet.

OBS ! Om det finns golvvärmeslangar i golvet, där massugnen ska stå, är det nödvändigt att isolera botten på massugnen med en 5 cm tjock stenullsmatta. Om det är fråga om nybyggnation ska värmeslangar inte läggas på platsen där massugnen ska stå.

För övrigt är det inte alls nödvändigt att lägga golvvärme i rummet där massugnen ska placeras. Strålningsvärmen från massugnen fördelas ju sfäriskt och värmer även upp golvet. Golvdrag förekommer inte heller i förbindelse med en massugn. Vissa väljer hur som helst att installera golvvärmeslangar även vid massugnen, för säkerhets skull, eftersom det endast medför en liten merutgift, om man ändå gör det i andra rum.

Kontakta oss för rådgivning om massugnens fundament.

Skorsten

Skorstenen kan vara av traditionellt murat slag, en modulskorsten eller en stålskorsten.

För alla typer gäller, att öppningen ska ha en tvärsnittsyta på minst 250 cm2 (i ett runt hål motsvarar detta min. 18 cm diameter) för att säkra ett tillräckligt drag.

Om skorstenspipan är mindre, krävs normalt en mekanisk fläkt i toppen av skorstenen, för att uppnå tillräckligt drag för den intensiva förbränning, som äger rum i en massugn.

Om skorstenen är murad med en Isokern-insats på 15 cm, är det möjligt att fräsa ur insatsen. Det finns firmor, som är specialiserade på att utföra detta. I vissa fall (t.ex. en hög skorsten) är det inte nödvändigt at ta bort Isokernen, men det kan vara vanskligt att avgöra på förhand. Om det visar sig, att inte pipan räcker till, behöver du vara beredd på att göra en utfräsning.

Inkopplingen av massugnen behöver inte ske i botten av skorstenen (om den t.ex. börjar i källaren). Man kan i vissa fall koppla flera värmekällor på samme pipa, bara vissa regler iakttas (hör efter med din sotare).

Skorstenen kan inte byggas ovanpå massugnen, utan ska stå vid sidan av den.

Skorstenen behöver inte stå direkt mot massugnen. Man kan ha en horisontell skorstensdel emellan, som utan problem kan vara upp till 2 meter lång. Den kan t.ex. byggas som en bekväm värmebänk.

Murad skorsten

Valet av skorsten beror på vilken typ man gillar bäst, och på hur mycket man är beredd att att betala.

En murad skorsten är att föredra ur energisynpunkt. Under eldningen i ugnen leds den varma luften och rökgaserna genom skorstenen och värmer upp den. Den värme som därmed ackumuleras i skorstenen avges långsamt tillbaka till omgivningen.

Om du kan utnyttja denna ”överskottsvärme” t.ex. på ett andra våningsplan eller i ett angränsande rum, är en murad skorsten ett bra val.

Skorstenen ska inte fodras med Isokern, eftersom värmen då leds direkt ut ur huset. Anledningen till att så många skorstenar i dag har Isokern är, att man med denna isolering kan undgå att blanksot avsätts i skorstenen när man använder en vedkamin.

I praktiken eldar ju de allra flesta kaminägare med otillräcklig lufttillförsel och med det följer låga temperaturer i eldstad och skorsten. När röken hamnar under ”daggpunkten” kondenserar vattnet och de tjärämnen, som den innehåller, på skorstenens sidor, och det uppstår blanksot. Ansamlingen av blanksot kan leda till skorstenbrand, vilket är mycket farligt.

Röken från en massugn har alltid en tillräckligt hög temperatur, så blanksot bildas inte, och detta gäller även utan Isokern i skorstenen.

Modulskorsten

Det finns olika fabrikat av modulskorstenar, som är lätta att bygga upp och relativt billiga. De fungerar utmärkt tillsammans med en massugn, men eftersom de har en isolerande verkan, får man inte glädje av restvärmen från röken (som i en murad skorsten). Välj en typ med minst 20 cm hål.

Stålskorsten

Stålskorstenen fungerar också bra tillsammans med en massugn. Den kommer alltid att vara isolerad på en del av längden, och ackumulerar och avger därför inte mycket restvärme från röken. Också en stålskorsten måste uppfylla kravet på minst 250 cm2 tvärsnittsareal (minst 18 cm hål).